torsdag 11 juni 2015

Att stanna up / To stop for a while

Det är inte alltid som saker och ting blir som man tänkt sig, ibland stannar livet upp och man måste acceptera att vägen framåt om endast för en stund formar en återvändsgränd. Så kändes det för en vecka sedan när min svärmor gick bort från oss. Ja visst har hon varit sjuk ett tag, men även om man vet,  att det bara är en fråga om tid, så blir man överraskad och chockerad ändå. En älskad människa lämnar oss, och livet blir aldrig detsamma. Så vi försöker ta det lugnt nu, njuta av varandra och inte stressa i den situation som vår familj befinner sig i. Kanske inte bara för vår egen skull, utan också för  svärmor, för att visa vår respekt och hur mycket hon betytt för oss alla. När andan faller på ska jag återkomma med färgglada inlägg om det jag handarbetar och annat, men nu är det tid för eftertanke, och därför är det tyst här ett tag.
//
Things do not always turn out the way we want them to. Sometimes life takes a turn and you have to stop and accept the way forward even if it only for a moment comes to a stop. This is how I felt a week ago when my mother in law passed away from us. I know, she was sick, and we knew it was  only a matter of time but still one is surprised and chocked. A beloved person leaves us, and life will never be the same again. So we try to stay calm, enjoy one another and not stress the situation our family is in at the moment. Maybe not for ourselves, but also for my mother in law, to show our respect and how much she has meant to us all. When I feel like it again, I will return with colorful posts here, but for now it will be quite for a while.

3 kommentarer:

  1. Oh Karin-Ida, I am so very sorry for your loss. Sending you and your family love, light and peace. xo

    SvaraRadera
  2. Det hjälper aldrig även om man är förberedd, och även om man i fall av sjukdom tänker att "det vore kanske ändå bäst..." - för när döden kommer blir det så slutgiltigt och man sörjer inte bara den person som försvann nu, utan även att en länk bakåt brister. Det är så mycket minnen från så lång tid som ryms i sorgen. Men det är samma minnen som sedan är så roliga att tänka på, som gör att man minns den person som gått bort.
    Kram från Lund

    SvaraRadera