måndag 25 november 2013

Skandinavienbesök // Visit to Scandinavia

Vi åkte till Karlstad, för att fira min pappas 85 årsdag, vi flög 
//
We went to Karlstad, Sweden to celebrate the 85th birthday of my father, we flew 


Eftersom mina föräldrar bor relativt nära den norska gränsen, flög vi till Oslo, det regnade
//
As my parents live close to the norwegian boarder, we flew into Oslo, the capitol of Norway, it was a rainy day


Våra pojkar hade aldrig besökt vårt broderlands huvudstad, så vi beslöt att stanna ett par timmar och kika lite på staden innan vi fortsatte till min födelsestad.
//
Our boys had never visited the capitol of our brother land so we decided to spend a few hours there to look at some sights before we went on to my birth town 


Oslos rådhus, där jag tror att man delar ut Nobels Fredspris varje december
//
Oslo Town Hall, where if I do not remember wrong, the Nobel Peace Price is celebrated every year


Jag och mina rödhåriga pojkar
//
Me and my ginger boys 


Nationalteatern
//
The National Theater 







Och förstås det kungliga slottet
//
And of course the royal palace

Alla bildet har Arthur tagit med sin telefon
//
All pictures by Arthur with his cell

tisdag 19 november 2013

Ytterligare pulsvärmare till en vän / More Wristwarmers for a friend



Sisådär ja, så var de äntligen klara, ett par pulsvärmare igen!
Med risk för att bli tjatig men det var en god vän som ville ha att ge bort. De röda är Tant Koftas beskrivning, lätt att följa och jag tycker resultatet blev riktigt fint! De andra kan du läsa om här och här! Garnet är Merino Superfein från Lana Grossa, stickor 3,5, jag har lagt upp 25 maskor fler på Tant Koftas bladvärmare för att få en längre mudd.
//
A pair of wrist warmers again! A good friend wanted for a present. The red ones are from Tant Koftas pattern, really easy to follow and I am quite happy with how they turned out! You can read about the others here and here. The yarn is Merino Superfein from Lana Grossa and pins european 3,5, I have also added 25 stitches to get a longer arm on the warmer.


Mitt bidrag till Husmorsskolans syföreningen idag!
Ha en fin handarbetsvecka allihop därute i etern!
//
My contribution to Husmorsskolans syförening today!
Have a nice handicraft week all of you out there in cyberspace!

tisdag 5 november 2013

Möte med syföreningen/Meeting with Husmorsskolans nya syförening

I kväll är det symöte igen, alltid lika roligt! Jag har inte sytt något den här veckan, eftersom min symaskin är på service…
Men jag har pysslat, finfina origamistjärnor.
//
Tonight it is time for a meeting with syföreningen again, always a lot of fun! I haven´t sewn at all this week, as my sewing machine is at service…
But I have crafted, beautiful origami stars.


Och på mina stickor sitter Tant Koftas fina pulsvärmare, i rött!
//
And on my knitting pins I have a pair of Tant Koftas Wristwarmers!


Stjärnorna hittade jag i den här boken "Hemslöjd på nytt sätt"
//
The stars are from this book. "Hemslöjd på nytt sätt"


Här kan du se vad de andra medlemmarna sysslar med.

Here you can see what the other members are doing.

fredag 1 november 2013

Karin, Elisabeth / Lisa (Elisabeth)



Today I keep in mind two loving people who ment so much to me, and who taught me how to knit and sew and bake and all sorts of things.
Karin, Elisabeth and Lisa (Elisabeth).
They are my grandmothers, or were, if you prefere that, as they are dead from the earth for a long time. But I prefer are, as they still lives in my heart!
I humbly recognize the generosity of life as I was about forty as they bothe left us from the life we are living here on earth. My children got to know them and I was able to spend so much time with them.
Today I am a proud bearer of there genes and try to live their memory in everything I do.

Idag tänker jag på två kära personer som har betytt så mycket för mig och som lärde mig att sticka, sy och baka och en hel del andra saker också.
Karin, Elisabeth och Lisa (Elisabeth).
De är min mormor och min farmor, eller kanske var, eftersom de båda har varit döda här ifrån jorden, sedan länge. men jag föredrar är, eftersom de båda lever vidare i mitt hjärta!
Ödmjukt försök jag inse vilken generositet livet har visat mig, som fick leva tillsammans med dem fram till det att jag var runt fyrtio år, innan de lämnade det liv vi lever här på jorden. mina barn hann lära känna dem och jag fick mycket tid att vara tillsammans med dem.
Idag är jag en stolt bärare av deras gener och jag försöker leva deras minne i allt jag gör!